Hemmaburgare de bästa är…

… för att inte tala om hemmahamburgerbröd!! Det enda underliga är varför jag aldrig bakat egna sådana tidigare. Så mycket godare än de vanliga köpebröden! De där svampiga enarna med bäst före-datum ett halvt sekel senare och en ingredienslista värdig ett Nobelpris i kemi. Receptet hittade jag här, men du hittar det här:

• 25 g smör
• 2 ½ dl mjölk
• ½ tsk salt
• 1 tsk strösocker
• 7 dl vetemjöl
• sesamfrön

1. Smält smör, häll på mjölken och värm allt fingervarmt.
2. Smula ner jästen i en bunke. Häll på lite av degspadet och rör ut det med jästen.
3. Häll på resten av degspadet, saltet, strösockret och nästan allt vetemjölet. Arbeta ihop till en smidig deg. Låt jäsa i minst en halvtimme.
4. Ta upp degen på ett mjölat bakbord och knåda den.
5. Dela degen i 10 delar och forma dem till runda bullar.
6. Häll sesamfrön på en tallrik och tryck ner varje bulle i den.
7. Låt jäsa på bakplåtsklädd plåt i ca 10 min.
8. Lägg även ett bakplåtspapper över bullarna och tryck till ordentligt med en tom plåt. Låt jäsa i 30-45 minuter.
9. Sätt ugnen på 250 grader.
10. Grädda hamburgerbröden i 7-8 minuter mitt i ugnen.
11. Låt svalna under bakduk.

Jag gjorde typ som det står. Förutom att jag inte smälte smöret utan istället lät det bli rumsvarmt (kör på upptiningsläget i micron om du inte har tid att vänta!) och tippade i det i degen i små kuber. Jag tycker degar (bröd/bullar) blir bäst om man gör så. Det blev även torrjäst istället för vanlig, och så tog jag vetemjöl special istället för vanligt vetemjöl. Tyckte förresten att det inte behövdes fullt så mycket mjöl som det står i receptet. Och en sista grej – var inte rädd för att trycka till rejält med plåten! (punkt 8.) Fast här kommer förresten sista grejen: eftersom det hände så mycket annat samtidigt som jag skulle baka fick degen/bröden förstås jäsa säkert dubbelt så länge som det står i receptet. Bara bra!

Tips! Gör dubbel sats och frys in, trevligt att hitta nästa gång det blir grilltajm. Det vill säga ganska snart.

Det kalorifattiga fikat (och universums försök till balans)

Jag blev bjuden på fika idag, trevligt! Hemma i mitt eget kök dessutom. Som du ser på bilden (jaså gör du inte?) så är det uppdukat för Märta, mig, Algot, Matz och Martin.

Ur ormens svans spilldes det än saft, än kaffe, än thé; man fick så mycket påfyllning man ville.

Men alltså… ja, jag vill ju inte vara den som är den, men… den där tårtbiten jag fick var grön, hård och full med magneter och hjul. Och godiset som jag fick när jag hade ätit upp var förvillande likt en legogubbe. Ja inte blev jag tjock av just det här fikat, inte. Gäller ju att se det positivt.

All den här bristen på kalorier fick mig att dra igång ett bullbak, det måste ju vara balans i universum tänkte jag. Men se universum hade visst andra tankar (kanske vill den ha balans på badrumsvågen?) – jag råkade nämligen slå sönder ett glas rakt ner i degbunken så det var bara att hiva allt i soporna. Universum fick dock på moppo senare ikväll, för Samuel ställde sig och bakade muffins. Puh, saved by the bell! Jag fick mina kalorier till sist.

Påsktårta

Idag hade vi knytkalas på Marcus sida av släkten. Vår (min…) uppgift blev att fika tårta till kaffet. Jag hittade två nya recept som jag bestämde mig för att prova och båda blev lyckade och uppskattade! Den ni ser på bilden hittar ni recept till här. Väldigt god med hemmagjord lemon curd, hallon samt vanlig tårtbotten + marängbotten. Blev förresten överraskad av hur enkelt det var att göra lemon curd, det kommer jag göra fler gånger! Gott på rostat bröd bland annat.

Den andra tårtan har jag bara bild på i mobilen inser jag i skrivande stund. Ni får eventuellt se den senare. Ni som följer mig på Instagram har redan sett den… Till i morgon ska jag förresten göra en repris av tårtan på bilden, för då blir det familje-tjofräs hemma hos mamma och pappa! Så skoj att träffas alla samtidigt.

Kvällsbak

Nämen alltså det här är ingen receptblogg. Det råkar bara bli en massa mat- och bak-inlägg nu ändå! Kanske borde jag skriva ”baka och laga mat” under Mina hobbies i en Mina kompisar-bok?

Hur som helst, igår skulle jag egentligen gå och lägga mig, men när jag öppnade kylen såg jag att vi hade kvar hemmagjord chokladsås från helgens glasskäkande. Kändes dumt att bara hälla bort den, så då kom jag på att den kanske kunde funka i muffins! Så runt halv tio drog jag igång ett muffinsbak. Kanske inte rå-sent för dig, men för mig som har en unge som vaknar på natten titt som tätt för att äta borde jag egentligen börja tänka på refrängen vid det laget.

Jag gjorde vanlig muffinssmet, hällde sen lite chokladssås i formen och hedde i några minimarshmallows, därpå lite smet igen. Hur vart det då? Inte så vidare lyckat. Såsen var liksom för lös, så den inkorporerade sig (fint sagt va?) med muffinssmeten. Det gjorde ju i och för sig att muffinsen blev saftig, men jag ville att det nästan skulle rinna ut sås när man tog en tugga, inte att de skulle gegga ihop sig. Marshmallowsen var ingen hit heller, de liksom… försvann! De får jag spara till toppingen nästa gång. Men kul att baka var det ändå!

The never ending bakningsstory

Alltså det var inte riktigt meningen… men jag kunde bara inte låta bli! Igår blev det drömmar…

… och idag provade jag två nya recept – hallon/mandelmassagifflar (även om det egentligen skulle ha varit blåbär; men vad är väl recept till för om inte att ändra lite i dem?!?) samt nån slags äppelknyten. Jag kalkylerade lite fel när jag skulle göra gifflarna (skyller på att jag hade fullt upp med att försöka förhindra att min hjälpreda åt upp allt klegg som skulle vara i dem) så de vart lite väl små… Men egentligen ganska trevligt med små mini-gifflar, en liten munsbit liksom! Kul när man orkar äta mer en bara en sort på kalaset…

Kalas är också vad vi borde ställa till med snart, inte helt hälsosamt om vi äter upp allt själva. Så är du fikasugen – kom bara kom!

(Du som har instagram känner igen bullbilden. Även där heter jag mummakardemumma!)

Små hjälpredor i köket

Jag älskar att baka. Det kan nästan ha något meditativt över sig. När Samuel var liten fick han ofta vara med mig i köket, ”hjälpa” mig med matlagning, bakning, diskning… det mesta. I takt med att barnaskaran utökats kan man tycka att jag borde ha fått ännu större tolerans för klet och smet och små fingrar som vill vara med. Jag skriver ”borde”, för så är inte riktigt fallet. Kanske för att det är så skönt att ha en liten fristad någonstans, göra någonting själv för en gångs skull. Så nu för tiden föredrar jag i ärlighetens namn barnfri bakning.

Samtidigt vill jag ju att ungarna ska tycka att det är kul att greja och experimentera i köket. Och bästa sättet att få dem dit är ju helt enkelt att låta dem vara med och kladda. Så jag har bestämt mig för att utmana mig själv på denna front. Hellre assistans från de små och en nerstökat kök, än barn som inte får vara med och känna skaparglädjen i matlagning och bakning.

För fortfarande gäller ju att delad glädje är dubble glädje… Se bara så glada Märta och jag blev igår av att göra cupcakes!

Och när man sedan ytterligare delar glädjen med de som får smaka av det man har bakat…. ja, vilken sjusärdeles massa lycka det blir då i slutändan! Typ som att kaka = evig lycka.

(Fast ibland tänker jag minsann baka alldeles själv ändå… men säg inget till barnen!)